onsdag 4 januari 2012

Årskrönika 2011


Förr i tiden försökte jag alltid mig på att skriva en liten årskrönika för att sammanfatta det gångna året. När man blickar tillbaks på dessa inser jag att faktiskt är himla kul att läsa, så jag ska göra ett försök även i år!

Det här året har gått i RASANDE fart... Mycket säkert beroende på att vi har släppt bebisbubblan och återgått till "normalt liv" med heltidsjobb, dagishämtningar, hundträning och hästtävlingar. Precis som vintern 2009/2010 bjöd 2010/2011 på en riktig vargavinter. Snön kom tidigt, redan i slutet av november och låg länge länge...ända in i mars om jag inte minns fel. I början av året var vi fortfarande hemma, Magnus två dagar i veckan och jag de övriga tre. Eftersom vi i slutet av nov 2010 blev bestulna på vår bil tillbringades mesta tiden på hemmaplan då den som inte jobbade var lite strandsatt.  Vi njöt av långpromenader på vintriga vägar och Jentasprutt hoppade som den toka hon är i snödrivorna. Lowa åkte pulka men var ännu lite för liten för att kunna njuta av snön till fullo.


Mycket hundträning blev det inte pga all snö, men vi gjorde några tappra försök till lydnad på Götenes skottade appellplan plus att vi hyrde ett ridhus utanför Kyrlekvarn där vi tränade några gånger.

I slutet av februari hängde jag och Lowa med Magnus ner till Göteborg och Gothenburg Horse Show. så mycket hästhoppning blev det inte då en 15 mån bebis INTE har som favoritsyssla att sitta still. Det har hon iofs fortfarande inte ;-) Vi passade istället på att umgås med Lena och Oscar, något man aldrig får för mycket utan. En sväng till Lek och Buslandet, Universeum och självklart lite shopping.


Veckan efter vi kommit hem från Göteborg började allvaret för Lowa, DAGIS! Usch och fy vad jag gruvade mig för detta. Min älskade lilla tjej, hur skulle detta gå??? Skulle någon annan verkligen KLARA AV att ta hand om henne. Detta gick såklart alldeles utmärkt:-) Från dag 1 har hon trivts som fisken i vattnet på dagis och personalen och verkasamheten har varit helt underbar. Är så nöjd med Svampen och önskar att hon skulle få vara där för alltid;-)

Men det var jobbigt både fysiskt men mest psykiskt, omställning från att gå hemma till att börja jobba heltid med allt vad det innebar. Dålig samvete för Jenta som blev ensam på dagarna igen, dåligt samvete för Lowa fick va på dagis...till råga på allt lyckades jag bli av med körkortet oxå vilket gjorde vår vardag ännu mer komplicerad. Å tro nu inte att jag körde som en biltjuv, nä på vägen till dagis missade jag en 30 skylt och körde 56 km/h...det gör jag aldrig om ;-)

Våren knallade på iaf, en resa till Sthlm blev äntligen av där vi hälsade på kära vänner. Min födelsedag firades helgen för påsk i Lindvallen tillsammans med familjen Carlsson-Nyström. En underbar weekend med mycket god mat och dryck och härligt väder.







Även påskhelgen som var ovanligt sent i år bjöd på ett strålande väder. Lowa lillfis gjorde premiär på hästryggen, utklädd till påskakärring. Lyckligare unge får man leta efter - våran hästtjej!



Hundträningarna rullade på, så snart det blev någorlunda snöfritt drog vi igång sökträningarna igen men vi var väldigt ringrostiga efter det långa ofrivilliga träningsuppehållet. Det tillsammans med transportproblem gjorde att jag bestämde mig för att skjuta högrepremiären till hösten. Kändes rätt skönt...

En väldigt rolig händelse under våren var att en av mina bästa vänner - Anna, gifte sig och blev fru Forsberg. På valborgsmässoafton åkte jag ner till Göteborg för att vara med på hennes möhippa, åter en strålande vårdag. Picknick i Slottsskogen, femkamp och härlig middag på kvällen. Alla inkusive den blivande bruden var mycket nöjda med dagen.  28 maj, på pappas födelsedag var datumet för själva vigseln. Det var dock inte en strålande dag vädermässigt, men brudparet strålade, gästerna strålade och det blev en alldeles underbar fest lååångt in på småtimmarna:-)


4 Juni gjorde jag och Jenta ett försök till utställningskarriär. Min älskade fina lilla rotta! Utställning är inte vår grej, vi fick bedömningen Very Good i bruksklass vilket vi är jättenöjda med...men Jenta tyckte det var läskigt, hon morrade åt domarn och jag tycker ju inte heller att det är speciellt skoj. Så nu har jag lovat henne att vi är färdiga med utställning, nu lägger vi krutet på det vi båda tycker är skoj - BRUKS!

Midsommar firades i Kåhög, återigen  med våra trogna vapendragare fam Carlsson-Nyström. Typiskt midsommarväder med regnskurar och 14 grader. Men trevligt hade vi och Lowa och Oscar hade skoj tillsammans.


Sommar och det börjar närma sig semester.Som smygstart hängde hela Camp Glans med Magnus upp till Sunne och Sunne Grand Prix i hästhoppning. Ett jä**a meck att driva runt Campet med en rottweiler, en vild 1,5 -åring och hundratals galna hästar...Puhh, aldrig mer sa jag då iaf ;-)

Årets höjdpunkt, iaf om ni frågar mig, 9 dagars Rottweilerläger i Kosta. Nu var vi verkligen ett riktigt Camp i husvagn och allt. Jag och Jenta var ute i sökskogen på dagarna medan Magnus och Lowa hängde i vagnen.


På kvällarna åt och drack vi gott på "Markan" och umgick med härliga människor. Lowa var lägrets yngste deltagare men efter en veckan kände hon alla och var en riktigt partyprinsessa.



På vilodagen lämnade vi lägret och gjorde en utflykt till Kalmar och besökte bl.a. slottet. En mäktig upplevelse för en1,5 åring, med hästar, prinsessor och kanoner.


Smolket i bägaren under denna härliga lägervecka var att jag på tisdagen fick ett telefonsamtal från Pappa att det hade varit tvugna att ta bort vår älskade Dino- Sjölundas Don Juan! Min älskade prins orkade inte längre, han var nästan 11,5 år och åldern hade börjar ta ut sin rätt. Han var pigg in i det sista men en dag var det precis som han hade bestämt sig. Sorgen och saknaden är enorm, att komma hem till mamma och pappa efterlägerveckan var oerhört tufft. Tufft att inte ha fått ta farväl, tufft att se Jenta springa runt och leta efter sin bästa vän...Han hade ju alltid funnits där. Det är baksidan med våra älskade djur - vi har dem bara till låns en kort tid här på jorden. I våra hjärtan för EVIGT! Vila i frid älskade Dinomannen



Resten av semestern spenderades på hemmaplan med lite dagsutflykter. Starkaste minnet är från en underbar sommardag ute på Bromö och Hovden. Vi tog färjan ut på morgonen, cyklade till andra sidan ön och solade och badade hela dagen. Så fantastiskt vackert Sverige kan vara, alldeles runt husknuten.




Hösten bjöd på ytterligare ett festligt bröllop. Den här gången var det en annan utav mina allra bästa barndomsvänner som skulle gifta sig - Linda! Möhippa i Sthlm och återigen - tur med vädret:-) En solig och VARM sensommardag i Sthlms skärgård avslutades med en hej dundrans middag med vinprovning på Fridhemsgatan. Vigseln skulle ett par veckor senare äga rum i ett växthus på Hellekis Säteri och det var oerhört känslosamt och stämningsfullt. Återigen en brakfest med bästa vännerna och en oförglömlig dag.


På hundfronten var det ÄNTLIGEN dags för mig och Jenta att debutera högre klass sök. 10 sept i Töreboda, en ganska varm och solig dag. Vi startade dagen med platsliggning med skott som Jenta klarade med bravur. Så som vi har slitit med detta, helt klart dagens största seger och jag var egentligen nöjd redan här :-) Därefter var det lydnad och känslan med Jenta på tävlingsplanen var på topp! Vi hade kul ihop jag och min bästa vän, hon var med och vi rockade! Tyvärr lite för mycket, hon blev lite het i framåtsändandet så avståndet blev för långt och på tungapporteringen började hon kampa med apporten och kom inte tillbaks till mig med den. Men vad gör det? Huvudsaken för mig är att hon inte går runt och ser ut som en säck potatis, nej, hellre pigg och glad och lite tabbar här och var. Med 0a på tungen och framåtsändande räckte inte poängen till uppflytt så inför skogsarbetet kunde vi helt avslappnat bara gå ut och köra för att kolla var vi stod. Hon presterade ett helt fenomenalt sökarbete, alla figgar med in, raka fina slag och sökte av rutan i mina ögon helt perfekt. Men hon blev TRÖTT! Dels p.g.a. av väldigt tuff terräng och värmen, men sen är det bara att inse att vi måste konditionsträna mer, båda jag och Jenta. Nöjda och glada åkte vi iaf från skogen, med en stor erfaranhet rikare, vi hade genomfört en högre tävling med godkänt resultat!


Mitt i höstmörkret åkte vi i väg på en välförtjänt sol och slapparresa till Spaniens solkust. Denna gång var resesällskapet familjen Ohlin och vi bodde i Lindas farbrors lägenhet. Strålande väder, god mat och dryck och trevligt umgänge en hel vecka. Tyvärr blev Lowaskrutt sjuk redan på andra dagen. Hög feber och förkylning som höll i sig hela veckan, så hennes Spanienupplevelse blev inte riktigt som vi hade hoppats. Men hennes "storasyskon" Ludvig och Cornelia tog väl hand om henne, så för att vara sjuk tror jag hon hade det helt ok:-)




Väl hemma i höstmörkret igen tränade jag och Jenta på som tokar för att försöka nå uppflytt på en planerad tävling i Tidaholm i slutet av oktober. Känslan var återigen på topp MEN tre dagar innan tävling började hon löpa och det var bara att ringa återbud. That´s life med tikar...bara att ta nya tag.

Min årliga oktoberhelg med brudarna var detta året förlagd till sista helgen i oktober och då Malin var årets värd styrde vi bilen mot Skåne och Österlen. En mysig helg, det ger mig så oerhört mycket positiv energi att umgås dom där galna underbara tjejerna som funnit i mitt liv så länge. Även om vi i år har träffats ovanligt mycket mha två bröllop kan jag liksom aldrig bli mätt på dom! Jag hoppas av hela mitt hjärta att vår vänskap kommer vara för alltid!


Lowansson fyllde två år 20 november. Denna lilla skatt, tiden går så fort och vi älskar henne bara mer och mer för varje dag som går. Alla perioder i ett barns utveckling har ju sin tid, visst var det mysigt när hon bara var en gosig bebis men nu har vi så fruktansvärt roligt, både åt henne och framförallt tillsammans med henne. Hon är en väldigt pratsam lite tjej Lowa (undrar vad det beror på :-p) och hon har så många fantastiska funderingar och kommentarer så man skulle kunna skriva en hel krönika om bara det;-)


December, en mysig månad tycker jag med alla ljusstakar och stjärnor man får plocka fram. Jul i år blev verkligen en höjdare om man frågar Lowa. Hon är fullkomligt besatt av tomtar i alla utförande och när det sen på julafton kom en livs levande tomte, men JULKLAPPAR blev lyckan total. Julen den är roligast för alla som är små...även om jag ska erkänna att jag fortfarande tycker det är rätt skoj;-)

Nu blickar vi framåt mot 2012 och vad detta år har att erbjuda. Jag är inte mycket för nyårslöften och sånt tjafs, däremot kan man ju ha lite tankar och mål om vad som komma skall:

På hundfronten känns det lite som att detta blir vårt sista år att verkligen ge gärnet. Hoppas på bra grundträning nu i vinter då vi även ska underhålla lydnaden mha inomhusträning - det är LYX! Som vintern ser ut nu borde det ju inte vara några som helst problem att hålla i gång söket heller. Där går hon faktiskt väldigt bra, det gäller bara att hålla motivationen uppe och kämpa på! Vår största utmaning blir att komma i fysisk toppform. Jenta behöver gå ner några kilon och få bättre kondition. Det märks att hon börjar bli äldre. Hon har lättare för att lägga på sig, förståss av den anledningen att hon inte är lika fysiskt aktiv längre, och oxå svårare att bygga muskler på henne. Vårt mål är självklart uppflytt till elitklass i söket, potentialen finns där ;-) Sen ser vi även fram emot SM i Axvall i augusti. Kul att få se sverigeeliten göra upp på hemmaplan:-)

För min egen del ska jag försöka komma igång med lite träning. Min rygg tar otroligt mycket stryk av att sitta framför datorn hela dagarna och jag behöver bli starkare. En dag i veckan är målet, sen måste jag ju självklart hänga med Jenta i jakten på bättre kondition...

Lowa-lillfis hoppas vi såklart att hon ska fortsätta utvecklas som den fantastiska lilla tjej hon är!

Lite resor är planerade. Först skidresa med Carlsson-Nyström i slutet av mars. Sen hoppas vi på en tur till Jolan och Ulf i början på juni. Vore underbart att få uppleva Norrland och Umeå när det är som bäst. Just nu känns dagsljus dygnet runt otroligt lockande!

Ett nytt kök skulle vara på sin plats. Att det blir under 2012 kanske är optimistiskt men man kan ju alltid drömma...

Gott nytt 2012 allesammans, på återseende:-)

3 kommentarer:

  1. Bra skriven årskrönika! Lagom mycket på de olika punkterna :) Raderna om Dino gjorde mig lite tårögd, han var nog världens finaste :'(

    SvaraRadera
  2. Himla bra sammanfattning!!! Låter som ett roligt 2011 :-) Hoppas 2012 blir minst lika roligt...

    SvaraRadera
  3. Vilken härlig läsning och lilla söta prinsessan, jisses vad hon vuxit.:-)
    Önskar nu er en riktigt god fortsättning på året.
    Hoppas vi ses snart.
    Kramar, Joanna

    SvaraRadera