Våran hästtjej!

Älskade lilla trollunge, vad månne det bliva av detta? Hon är verkligen helt GALEN i att rida. Galopp-galopp säger hon så fort man sätter henne på hästen... Än så länge får hon dock nöja sig med trav, när hästen travar är leendet så stort så hade inte öronen varit i vägen hade det gått hela vägen runt;-)

Bilduppdatering!

Julen är över för i år...

Åter på jobb. Jul har firats på bästa sätt med härlig familj, god mat och fina klappar. Klapparna i år gick lite i ljusets tecken då vi fick en ny fantastisk fin taklampa till hallen, jättesöta sänglampor och Magnus fick en ny cool lampa av mig och Lowa. Återkommer med bilder... På jobbet är det lugnt och ganska trist. Tur att jag bara ska jobba idag och imorgon innan jag ta lite ledigt igen. Den här julen har känts alldeles för kort!

I går var jag och Jentan i skogen en sväng på fm och tränade sök. Så himla rolig denna gren är, ni anar inte! Jenta går som en klocka och gör mig sällan besviken. Nu gäller det bara att hålla ångan uppe och toppa formen till tävlingssäsongen i vår. Lydnaden ska vi fila lite på innomhus i vinter eftersom vi har hyrt en inomhushall en kväll i veckan hela jan och feb - underbart!

Ikväll kommer några av mina bästa vänner på besök. Dom är hemma hos sina familjer nu i mellandagarna så då passar vi på att ses :-) Kan sakna att ha dom i min vardag...

Min hjälpreda i julbestyren

Lowa är förste diskare medan jag fixar Jansson. Nu väntar vi på att Pappi ska komma hem så blir det lunch och promenix. Härligt att vara ledig!

Foderbyte???

Jag har sedan en tid tillbaka fått för mig att jag ska byta foder på Jenta. Hon äter idag Royal Canin Maxi Adult och det fungerar hur bra som helst MEN, det finns egentligen  två men...
1. hon är konstant hungrig...ja, den senaste tiden är hon helt manisk när det gäller mat. Samtidigt som hon lägger på sig av vart enda gram hon får extra...Om Jenta skulle äta så mycket som hon ansåg var lagom skulle hon vara en riktigt julgris på nolltid. Under den här årstiden blir det ju dessutom mindre av både motion och träning så då känner jag att hon kanske skulle ha nått lite lättare foder så att hon fortfarande får lika mycke mat, helst kanske lite mer, men ändå inte lägger på sig...
2. Royal Canin tillverkas i Polen och kostar över 600kr för 15 kg. Är det verkligen ett så himla bra foder, eller hur mycket betalar man för frakt, varumärke, marknadsföring, fodertunnor, kalendrar..ja u name it. Nä, jag skulle gärna gå över på ett bra svenskt foder med bra naturliga råvaror. Det står verkligen inte och faller på priset, vi har bara Jenta och så himla mycket äter hon inte utan självklart är hon värd det bästa, MEN är det verkligen försvarbart att vissa foder är dubbelt så dyra? Är de verkligen dubbelt så bra, mår hunden dubbel så bra av det fodret? Ehh, jag vet inte!
Ok, jag erkänner, jag har kanske gjort detta till en onödigt stor grej. Folk byter ju foder lite hipp som happ på sin hundar, köper foder på ica eller slänger till dom matrester och de hundarna kan mycket väl leva ett långt och friskt liv. Annledningen till att jag är lite nojjig är väl att hon mår så himla bra som hon gör på det fodret hon har, men vad tusan...det är väl bara att gå tillbaks till det isf...hon lär ju inte dö för hon får äta en säck av något annat foder, eller ;-)?

Så...jag tror jag har bestämt mig. Jag tänkte testa detta fodret:

Någon som har erfarenheter? Bra eller dåliga - let me know!

Sen hör jag mer och mer gott om färskfoder till våra hundar... Min tanke är därför att ha detta foder som bas och sen vid behov komplettera med färskfoder vid exempelvis intensiv träning, läger och tävlingar. At enbart gå på färskfoder känns lite krångligt då man måste ha det i frysen, komma ihåg att ta upp osv...Men som komplement - absolut! Dessutom är det så himla käckt att det finns ett hunddagis här i stan som är återförsäljade både av Halla torrfoder och Nordic fästkfoder. Blir en tur dit i em för att checka läget :-)

Kvällspromenix

Jag har blivit så rysligt mörkrädd på äldre dar... Lösningen på det är att jag släpar med mig hela familjen ut på kvällspromenaden:-) Inte så dumt faktiskt...jag, Jenta och Magnus får välbehövlig motion och lillfis somnar gott i vagnen. Pyjamasen är på och tänderna är borstade, bara att lyfta över henne i sängen när vi kommer hem;-)
Nu, Ernst!

Julgranen

Här är årets julkort på mina älsklingar

Jenta

Älskade Sprutt efter sökträning i helgen... Min "once in a lifetime" hund<3

Lowa

Lillfis växer och är stora tjejen:-)

Nystart och JUL på bloggen

Ja, det gick ju inte SÅ bra att bli flitigare med uppdateringar, trots min nya telefon. Nu gör vi ett nytt försök;-)

Hösten har varit lång och hektiskt, som alla andra höstar och nu är det snart jul. Julstämningen vill inte riktigt infinna sig, trots tappra försök i hemmet. I helgen pyntade jag lite à la Ernst, med inslag från Berget´s Orangeri.

I går kokade Magnus knäck och jag och Lowa klädde granen. Bildbevis på detta kommer ikväll;-)

Bilder från helgen

Bloggar från telefonen

Sakta men säkert håller jag på å lär mig alla finesser:-P. Idag försöker jag lära mig att skicka blogginlägg från min nya ögonsten...

Skickat från min Sony Ericsson Xperia neo

Ny telefon

Ja, jag har länge gått och suktat efter en ny telefon. Min gamla blev stulen samtidigt som de stal våran bil i dec och sen dess har jag lånat mammas, som iofs var helt ny... Men så igår gick Magnus och köpte sig en ny och då blev jag ruskigt avis ;-) Så för någon timma sedan gick beställningen iväg och det blev en sån här snygging:

En röd Sony Ericsson NEO.

Magnus köpte en likadan fast en svart/blå. Så nu när vi ständigt kommer vara "on-line" finns det inte längre några ursäkter för att inte uppdatera bloggen;-)

Tävling på G

Om det går så lång tid så att man glömmer lösenordet för att logga in till bloggen, då uppdaterar man för sällan, eller hur ;-)?
Anledningen till min frånvaro är att jag har för mycket annat att göra såklart. Jag har anmält till tävling om 10 dagar vilket känns på tok för snart... Jag har ju tränat för att kunna starta högre klass i över ett år men ändå känns det som vi är långt ifrån klara. Trodde jag hade söket under kontroll tills jag igår slänger ut en figge på nära håll, bara för att... Det gick inte alls, Jenta sprang nästan över den utan att hitta, alltså ett tydligt tecken på att näsan INTE är påkopplad på vägen in till mig på stigen. Jag hinner en sökträning till innan tävlingen...vet inte om jag ska börja trixa med detta nu eller bara köra lite pepp???
Lydnaden är låångt ifrån klar. Ja, egentligen är det inget moment mer än platsliggningen som jag är "säker" på...Det är så himla många nya moment i högre. Framåtsändande, skall, ink med stå, tungapporten...ja, det kan verkligen gå precis hur som helst. För att inte tala om upplet...
MEN vet ni vad, vet ni varför jag ska tävla? För att tävla med min älskade Jenta är det roligaste jag vet. Å 175 kr för att få värsta bästa träningen serverad och en härlig dag tillsammans med sin underbara kamrat är faktiskt inte speciellt dyrt...;-)

Blivande hästtjej?

Ungefär 80% av Lowas vakna tid tjatar hon om hästar... Hon ska titta på hästar, läsa om hästar, rida på käpphästen, krama hästen - ja listan tar aldrig slut... Som ni kanske förstår kan vi absolut inte säga att Pappi åker till hästarna när han varje dag den här helgen har gett sig av mot Grevagården och årets upplaga av Ponny SM ;-)

I går åkte jag och Lowa iaf till farmor och farfar en sväng och stall Marieäng.


Först fick Lowa fick pyssla om lilla SÖTA Zefir.    
Hon borstade ock kratsade hovar som hon aldrig hade gjort annat;-)



Sen tog vi en liten sväng

Säkerhetsvästen var lite stor så det var svårt för Lowa att sitta ordentligt, därav den liggande stilen

Efter stalltjänsten blev Lowa tillslut ganska nöjd och kunde tänka sig att gå in och leka med farfar lite så mamma och farmor fick rida en sväng. Jag är ju ingen hästtjej från början med tycker det är otroligt roligt och "avkopplande" att komma ut på hästryggen en sväng.

Farmor på Muffin och jag på Lillan :-)

Utflykt till Mösseberg

I tisdags slutade jag tidigare från jobbet för att ta en liten tur till Falköping. Vi var på Mösseberg och tittade på djuren:

Här tittar vi på de gulliga kaninerna

Här tittar Lowa och Pappi på de otäcka ankorna och gässen

Lowa var mest intresserad av fåglar och höns. Det har hon iaf inte fått från mig... GÖRÄCKLIGA!

Efteråt var vi väl förtjänta av en glass :-)

En mysig och alldeles lagom liten familjeutflykt som avslutades med god mat och trevlig umgänge hos vår kollega Ann och hennes sambo. Tisdagslyx!

Ikväll blir det skotträning och lydnad på klubben, måste komma igång på allvar NU...

Slut på sommaren

I dag är jag åter på jobbet, och det känns faktiskt helt ok. I morse när jag var ute kändes det faktiskt som det var lite höst i luften. Lite kyligt och väldig frisk, skön luft. Det gör faktiskt inget, jag är ganska nöjd med sommaren nu...jag gillar hösten, om det blir en fin höst vill säga. På jobbet börjar folk komma tillbaka, brunbrända och fräsha, fulltankade på energi...det är faktiskt ganska skoj att jobba nu :-)

Vi har verkligen haft en jätteskön semester. De två veckorna efter Kosta-lägret har varit helt ok väder så det har varit mycket sol och bad. Här kommer lite bilder från vår sommar:

De första är från Kosta-veckan och vår lediga dag som vi tillbringade i Kalmar, bla. på Kalmar slott. En höjdpunkt i Lowas liv, då hon än idag pratar om "tottet"


Lite svårt det där med avspärrningar





Mammi och Lowa i finkan

 



Pappi och Lowa på kanonen

Väl hemma i Mariestad igen fick Lowa stifta bekantskap med stranden. Här är vi ute på Torsö och efter en stund tycker hon att det är helt ok att gräva i vattenbrynet

Dagen efter var det dags för en båttur i mormor och morfars båt




Lite skeptisk men trygg i morfars famn




Pappi badade såklart :-)

Hemma har vi njutit av poolen och se man på. t.o.m. min 30 års present kom fram ;-)


Jenta är väldigt orolig när matte är strandad på ön


När väderprognosen utlovade sol passade vi på att planera in en resa till Brommö.

Lowa provade ut cykelhjälmen kvällen innan



Å var överlycklig över att få åka cykel



Det är verkligen ett paradis...alldeles runt hörnet liksom

Mat är ett måste för familjen Johansson-Glans



Lillfis - min älskade lilla skatt :-)



Man blir trött av att vara på utflykt

Gunga är verkligen Lowa stora passion i livet

Lekplatsen på Karlsholme

Nu tar vi nya krafter inför en fullspäckad höst. Som vanligt mycket häst och hund på schemat - härligt!

Dino - mitt hjärtas prins

Nu var det verkligen längesedan jag skrev här i bloggen. Som tur va skötte ju Darlingen från Kostalägret så helt öde har det ju inte varit. Lägret var fantastiskt! Perfekt väder, bra träning och trevligt umgänge. Tyvärr passade Jenta på att vara skendräktig så jag fick kanske inte ut riktigt så mycket som jag hade önska av henne. Men det hon gjorde, det gjorde hon bra...bara att det där lilla extra, som jag vet att hon besitter, det saknades denna vecka.

Anledningen till att jag inte har uppdaterat är i mångt och mycket att jag under lägerveckan fick ett mycket tråkigt besked hemifrån. Jag kände att nästa inlägg i bloggen måste beröra detta men jag har inte riktigt orkat ta tag i det och skriva om det. Det är fortfarande mycket tufft, därför blir det i huvudsak en berättelse i bilder...

Tisdagen den 19 juli fick vår älskade Dino somna in. Drygt 11 år gammal orkade han inte längre och det fanns bara ett riktigt beslut för mamma och pappa att fatta. Även om man vet att det närmar sig, men vet att tiden håller på att rinna iväg så är det så tufft så tufft, och så definitivt. Han var pigg och glad in i det sista och hade en livsgnista som få, men när han inte längre orkade följa med ut på promenad...då var det dags:-(

Här är ett underbart kort på vår älskade prins

Här är pappa och Dino på en kennelträff på Tjörn, sommaren 2001

Dino var en riktig clown, här är ett av hans favorittrick;-)

Jag och Dino har testat på det mesta. Här tävlar vi agility officiellt

Om jag inte minns fel slutade vi som tvåa. Inte dåligt av en stor rottishane va?

Lite senare fastnade vi, eller iaf jag rejält för söket. Dino var en fena - iaf de gånger han själv ville. Vi tränade mycket och tävlade en del, 2 * godkända i lägre lyckades vi med. Sista gången vi tävlade var vi i Lerum. Det var riktigt pissväder och vi skrapar i hop 195,75 poäng på lydnaden (Det behövs 196 för uppflytt). Däremot avslutatde vi 10-10 i söket, så då fick Dino gå i pension med flaggan i topp.

Dino var egentligen en spårhund. Hade någon bara lagt lite mer krut där från start hade han kunnat bli hur bra som helst! Så här i efterhand inser jag ju att det var aldrig någon som hade läst honom att spåra, han bara kunde. Satte man honom på ett spår så tappade han ALDRIG. Han bara tuffade på, som ett lok på en räls. Sen kunde han missa pinnar med det var ju just för ingen hade lärt honom att man skulle plocka upp dom ;-) Vi tävlade lite i spår, 4* godkända i lägre och kom alltid runt, jag var aldrig det mista orolig för att vi skulle tappa bort oss. Däremot saknades lite på lydnaden för vi skulle nå uppflytt.
När Dino var 7 år stormade Jenta in i hans liv. Det var verkligen med storm. Jag var ju lite rädd att han skulle göra denna söta lilla rottistjej illa, inte för han var elak på någotvis men han var ju ändå stor och ibland rätt klumpig. Ha, den oron var HELT obefogad. Som Jenta har styrt och ställt med stackars Dino, från dag 1 har det varit hon som bestämt och nåde Dino om han inte har fogat sig. Den lilla söta rottistjejen visade sig nämligen vara en riktigt näbbgädda (därav smeknamnet "jedda") som hängde både i i svans och öron. Men med åren blev dom riktiga kompisar och mitt hjärta brast när vi kom hem från Kosta och Jenta sprang runt och leta efter Dino... Vad hon ska undra :-(

Att det blev rottweiler när mamma och pappa bestämde sig för att skaffa hund våren 2000 var lite av en slump. Jag hade en kompis på bruxis som hade en rottweilertik, som vi (läs mamma och pappa) fick vara hundvakter åt. På något sätt etsade hon sig fast hos mamma och pappa... Att det sedan blev just Dino som kom till oss är väl ännu mera en slump men jag inser ju nu så här i efterhand vilket fantstisk tur vi hade som hamnade hos Kerstin på Sjölundas kennel i vår jakt på rottweileruppfödare. Så oerhört noggran och sund i sin inställning till avel på en av våra vanligaste bruksraser. Vi kunde inte ha fått en bättre hund än Dino och jag är henne evigt tacksam till att ha öppnat ögonen för denna underbara ras som jag hoppas få ha glädje av länge länge. Här är ett av de sista korten jag har på gammelmannen- vila i frid älskade Dino!

Lägeravslut och åter till vardagen

Så var det "vardag" igen, och slut på campinglivet för denna gång i alla fall. Nio dagar i Kosta gick faktiskt mycket fortare än jag trodde de skulle göra. Att man har världens snällaste unge underlättar så klart. Under lördagseftermiddagen var sökgänget ute på sista träningspasset. Jag och Lowa tog sulkyn och brummade ut på övningsfältet för att kolla. Tyvärr missade vi precis Jentas pass som hade gått riktigt bra, men vi fick i alla fall se Elsa köra och vi fick sitta med på "eftersnacket". Ute i skogen finns förutom en och annan figurant en himla massa blåbär! Lowa gillade att plocka bären, men åt dem inte. Hon delade dock med sig generöst till alla som ville ha!

På lördagskvällen var det dags för den avslutande lägersupén med prisutdelningar och underhållning i form av karaoke. Mycket god mat blev det, och sedan startade musiken. Lowa gillar verkligen musik, och det dröjer inte länge förrän det rycker i hennes ben och hon ska dansa! Det har vi ju för övrigt märkt ett antal gånger under denna lägerveckan... För ljudvolymens skull övertalade vi henne till slut att ha på sina cerise peltor-kåpor. Mitt på dansgolvet stod sedan Lowa omgiven av sjungande och dansande människor, och hon dansade med alla och gjorde "high five". Party-prinsessan höll igång till en stund efter midnatt, sedan slocknade hon i sulkyn, fortfarande med sina hörselkåpor på. Mammi och Pappi kunde naturligtvis inte hålla sig från mikrofonerna, och sånginsatser av lite varierande kvalitet blev det! Vid tvåtiden gick vi hemåt, det var ju trots allt hemfärd och en del som skulle packas nästkommande morgon...

Söndagsmorgonen startade tidigt, i alla fall med mina mått mätt, jag som sovit till minst klockan 9 varje dag. Vi packade ner så mycket vi hann i husvagnen innan vi gick ner till frukosten som denna dag var öppen för alla, även oss som inte bokat "frukostpaketet". Sedan blev det tältrivning och ytterligare packning innan de allmänna utrymmena fick sin städning. Strax före klockan 11 startade vi hemresan med vårt ekipage. Lowa sov ganska stor del av resan, och i Jönköping kände vi att det var dags för en sen lunch. Efter en del halvfabrikat och hamburgare på Max tidigare i veckan satt det fint med fläskytterfilé med pommes och bearnaisesås på IKEA! Mätta och nöjda startade vi den sista etappen på de återstående 13 milen mot Mariestad. När vi kom hem skulle alla prylar ur bil och husvagn, och den senare skulle även städas för att lämnas tillbaka. Lowa lämpades av hos mormor och morfar som gärna tog hand om henne så vår städning skulle bli lite effektivare. Dock hann vi med lite mat igen innan resan till husvagnsparkeringen i Skövde, och den här gången blev det faktiskt "hämtmat". Strax efter klockan 22 var äntligen hela familjen samlad igen och det blev ingen sen kväll innan alla somnade i sina, mot husvagnens bäddar jämfört, enorma sängar... Lowa tog t.o.m. vällingflaskan och gick själv in och lade sig i sitt rum och sov inom en kvart.

Måndagen tog vi i sakta tempo. Vi tog en promenad i skogen och plockade en del kantareller som dels användes i kvällens köttgryta, och delar av dem sparades till tisdagskvällens paj!


Tisdagen startade med en god frukost. Efter sångstund på Bäcken med tillhörande gungande för Lowa blev det en liten shoppingtur. Rep inhandlades för att fixa gungan i stora körsbärsträdet på framsidan i trädgården. Tilltaget uppskattades verkligen av junioren, och hade inte Mammi sagt ifrån att det behövdes göras annat också, t.ex. bada efter en campingvecka, så hade de säkert gungat där ute ännu...


Nu blir det "vanlig" semester för Blogg-pappa, och vi får se hur frekvent mitt skrivande blir framöver... Kanske kommer jag tillbaka fortare än ni kan ana ;-) Tack och hej!